Aktuella frågor
”Stadskärnan bör bli en kommunal valfråga.”
Även om varje stad har sina speciella förutsättningar kan politiker göra en hel del för att skapa levande stadskärnor, skriver Johan Anselmsson, professor i företagsekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Under fem år har jag följt svenskars attityder till sina stadskärnors utveckling och speciellt som handelsplatser. En slutsats är att dagens trend där butiker flyttar från stadskärnan inte är vad de flesta invånare önskar sig.
Coronapandemin har gjort att utvecklingen accelererat. Allt fler butiker lägger ner, flyttar ut på nätet eller till handelsplatser långt ifrån städernas centrala delar.
När butikskedjor som H&M, Zara, Stadium, Clas Ohlson, och Elgiganten valt att lämna innerstäderna uppmärksammar även medier fenomenet.
Rapporten Ut ur pandemin – rakt in i den digitala transformationen, som jag publicerade under hösten 2021, visar att en tredjedel av Sveriges invånare ser handel i den egna kommunen och stadskärnan som en valfråga.
För äldre, högre utbildade och boende utanför Stockholm är frågan än viktigare. Andelen som ser behov av förbättring i stadskärnan har ökat från 44 procent 2018 till 57 procent 2021. 57 procent vill att stadskärnan i första hand ska vara platsen för butikshandel. Caféer, restauranger, mötesplatser, event, service och arbetsplatser prioriteras lägre. Endast 10 procent anser att kommunens politiker i detta avseende gjort ett bra jobb före och under coronautbrotten.
De senaste 30-40 åren har de flesta kommuner valt att göra det svårt för den fysiska handeln att överleva i stadskärnan. Kommunerna har också försvårat för dem som behöver bil (barnfamiljer, de som bor i förorter och äldre) att komma åt stadskärnan.
Kommuner har istället flyttat handeln från stadskärnan ut på åker-, skogs- eller våtmarker, vilket gjort att även de som bor i stadens centrum måste skaffa bil för att kunna handla det de behöver.
Kommunpolitikernas motiv till att flytta ut handeln från stadskärnan rör sådant som miljö, estetik och logistik. Vissa tycker till och med att handel är något dåligt för stadskärnan.
Att handeln i så stor utsträckning lämnat städernas centrala delar är en följd av omedvetenhet och brist på strategiskt tänkande hos politikerna, i kombination med begränsade insikter i vad de långsiktiga konsekvenserna blir för kommunerna.
Under lång tid har många kommuner, både politiker och tjänstemän, böjt sig för kortsiktiga och externa kommersiella intressenter, till exempel fastighetsbolag, och anammat en strategi som ska likna dem i städer som New York, London och Paris – som har helt andra förutsättningar än alla svenska kommuner bortsett från Stockholm. För att efterlikna metropolerna har städer i Sverige prioriterat upplevelser, turism och stadens image framför medborgarnas grundläggande behov.
Analyser visar nu att städer som prioriterar att fylla människors grundläggande behov, till exempel genom att ha bra livsmedelsbutiker, klarat sig bättre under coronapandemin.
Det senaste i raden av stadsplaneringstrender är ”15-minuters- eller kvartersstaden”. De närmaste åren kommer många kommuner att snegla på Paris. Men ingen känner till effekterna av att planera en stad utifrån detta koncept. Idén är att man utan bil eller kollektivtrafik ska kunna bo, arbeta och lösa livspusslet – få tid för både arbete, familj och annat som man tycker är viktigt i livet – inom ett geografiskt område som går att nå på max 15 minuter till fots eller på cykel.
15-minutersstaden är bra på många sätt, men vissa politiker ser nu bara att det handlar om att bilen och kollektivtrafiken ska nedprioriteras, men missar att livspusslet ska kunna lösas. En del säger att Sveriges stadskärnor redan är små, men de löser inte livspusslet. Och det är just därför människor tvingas handla online eller åka till externa handelsplatser.
Under många år har det varit en nedåtgående spiral för handeln i stadskärnorna sett i förhållande till annan handel. Men när de stora kedjorna med sina enorma marknadsföringsbudgetar och gratisreklam för städernas centrum nu flyttar, får det stora effekter för stadskärnorna.
Jag har inte sett någon analys av var de olika partierna står i frågan, men det går att se riktningar som drar åt så olika håll att det kan skada handeln. En riktning prioriterar miljö oavsett ekonomiska och sociala konsekvenser. En annan det sociala och att skapa en trevlig mötesplats i stadens centrum för medborgarna – gärna avkommersialiserad. En tredje riktning tänker bara på frihet och att inget ska regleras. Men jag har ännu inte sett någon riktning som ser stadskärnan som en ekonomisk motor.
Även om varje stad har sina speciella förutsättningar kan politiker göra en hel del för att skapa levande stadskärnor:
· Prioritera människors basbehov och att de kan lösa sitt livspussel, istället för att satsa på turism och upplevelser.
· Ta ett större strategiskt ansvar. Samverka med handel, näringsliv och fastighetsägare, men inte falla för påtryckningar som går ut över medborgarna.
· Se till att stadskärnan passar alla invånare, med ett utbud för alla pris- och socialklasser.
· Satsa på tillgänglighet. Det är den viktigaste faktorn för handeln och därför måste parkeringsfrågor och kollektivtrafik lösas mycket smartare än idag.
· Utgå från forskning och fakta. Beslut och nya strategier kräver mer forskning och fakta snarare än tyckande och känslor.
Stadskärnans utveckling är central för kommunernas livskraft. Och därför bör stadskärnan bli en kommunal valfråga.
SKRIBENTEN
Johan Anselmsson, professor i företagsekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och forskar sedan 20 år tillbaka om handelsplatser i den fysiska såväl som den digitala världen.
Läs även andra bloggares åsikter om : Kristianstad, Moderaterna, Socialdemokraterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, PRO, SPF, Samhälle, Alliansen, Oppositionen, Politik, Demokrati, Dialog, Kommunalt förtroende, Powered by Disqus Sprid gärna detta inlägg till dina vänner och bekanta allt för Kristianstads bästa:
